Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

fredag 30 januari 2009

Storregioner och Norrlands utarmning

Sverige är ett avlångt, glesbefolkat land med 9 miljoner invånare och med alldeles för många byråkrater, politiska nivåer och politiker.Nu späds denna byråkratsoppa ut ytterligare genom "Ansvarskommitten" och "regionfrågan".
I stället för att att förflytta mer makt närmare den enskilde individen så utvecklas frågan om hur Sverige skall vara organiserat till en maktkamp mellan olika politiska beslutsnivåer och inom olika partier.
Bildandet av storregioner ser jag ingen nytta med. Att t ex skapa en kolossal byråkratisk överbyggnad för en Norrlandsregion ser jag som absurt. Med den takt Norrland avfolkas så skulle väl befolkningsunderlaget knappt räcka för att besätta alla byråkrattjänster.

Jag kommer själv från Norrland och lider av att politikerna låter denna utarmning ske. Norrland har ju så oerhört mycket att erbjuda i sig. En fantastisk och livgivande natur som människor mår bra av. Här finns utrymme, fjärran från avgasmoln, stress, trångboddhet och fantasipriser på bostäder. Ja, här finns kort sagt, förutsättningar för uppväxande generationer att forma och leva ett bra liv. I stället för att tvinga arbetslösa i Norrland att söka arbete i storstadsregioner i södra Sverige så borde dagens stimulanspaket satsas på en norrländsk renässans.

Storregionernas tillkomst är de organiserade politik- och byråkratintressenas seger över individen. En avhumanisering och avdemokratisering av dagens samhälle.

Vem skulle komma på att vid ett husbygge först bygga ett enormt tak, utan bottenplatta, stomme eller väggar ? Jo, en girig bonusöverströdd företagsledare eller en teoretiker sugen på politikerkarriär. Båda med ett gemensamt intresse, nämligen ointresset för långsiktigt tänkande men sugna på snabba pengar och snabba röster.