Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

tisdag 2 mars 2010

Min tro på samhället urholkas allt mera

När mamman inte infann sig på Arbetsförmedlingen dagen efter att hennes 18 månaders son avlidit så slog Försäkringskassan till och nekade sjukpenning. Obönhörligt. Regler är regler, punkt slut.

Ja, längre sträcker sig inte omsorgen om den enskilde individen i dagens Sverige. Ett antal av den nuvarande Regeringens partier poängterar ju ständigt att man värnar den enskilde individen. Någon företrädare för dessa borde stå upp till försvar när händelser liknande denna ständigt uppdagas. Om inte annat bör man stå upp för att skämmas.

Det är ändå politikerna som stiftat regelverket, även om dom snabbt brukar skylla ifrån sig på handläggande myndighet. Inte minst gäller detta socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson. Att sedan Försäkringskassans företrädare saknar förmåga till eget tänkande är bara att beklaga.

Vårsolen bryter igenom och den första fågelsången bryter tystnaden

Hur ljuvligt är det inte, att få den första riktiga förnimmelsen av att våren är i annalkande. Jag tycker i alla fall att det är nåt speciellt med solljuset just idag.

Smågfåglarna samsas och kivas om de bästa platserna i äppelträdets krona.

Ett sätt för naturen att tala om att det nu är förändring på gång.

Dessutom, hur priviligierad är inte jag, som får sitta vid mitt skrivbord framför datorn och i min vänstra ögonvrå se hur fåglarna ständigt byter plats samtidigt som fågelsången likt havsvågor rullar emot mig.

Solsken, frihet och fågelsång, vad mera behöver jag för att njuta av den dag som är.