Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

torsdag 22 april 2010

Ska unga garanteras jobb efter skolan ?

Rubricerade fråga börjar bli alltmera berättigad. Hur vi än vrider och vänder på samhället så måste en förändring börja någonstans. Och vad är mera naturligt att den börjar hos de unga - som är framtiden. De unga är ändå vår framtida resurs, oavsett hur förträffliga vi vuxna tycker oss vara just idag.

- "Vi är inte lata – vi är utnyttjade" säger Ung Vänsters ordförande Ida Gabrielsson. Visst, hon är rätt ute, unga måste få jobb, men jag skulle byta ut ordet utnyttjade mot bortglömda. Ja visst, det blir en lek med ord, men ändå. Ord behöver ibland vägas på guldvåg för att få avsedd verkan.På olika sätt har jag genom åren mött ungdomar som jag uppfattar som , just bortglömda. Därmed blir de också oförmögna att klara av de mest elementära för att fungera socialt eller i arbete och därmed bli accepterade.

Jag är oerhört glad för att jag tidigt, i 15-årsåldern, fick möjlighet att vara delaktig i en verksamhet. Jag kände att jag jobbade. Ja, skolan kom förstås i första hand, men ändå.Det jag gjorde vid sidan av skolan var också viktigt. Jag fick då jobba på nåt så viktigt som en bensinstation, mina föräldrars Shellmack. Jag tankade fordon, kollade lufttrycket, kollade oljan, putsade rutor, bytte glödlampor, tvättade bilar, skiftade däck. Ja, jag fick göra det som kunden förväntade sig. Jag fick lära mig att umgås med vuxna människor och därmed också tidigt förstå hur samhället fungerade. Därmed räknades jag också. Jag var en samhällsmedborgare, inte bara en "lat unge".

Jag tycker att alla ungdomar direkt efter skolan ska ges möjlighet att slussas in i arbetslivet. Det behöver inte vara en fast tjänst som innebär att någon annan ska sluta. Det är väl t o m orimligt. Men, varför inte skola in ungdomar i arbetslivet genom att låta ungdomar gå jämte en anställd som inom den närmaste 5-årsperioden skall sluta/gå i pension. Ett utmärkt system för introduktion i och kunskapsöverföring från arbetslivet.Varför inte införa ett sådant arbetsförsäkringssystem.

Vem kan man lita på ?

Rubricerade fråga ställer jag mig när jag läser om rättegången mot Johan af Donner och hans svindlerier mot både Cancerfonden och Röda Korset. Förutom att jag undrar vem som går att lita på så ställer jag också frågan om "guldsot" är en sjukdom som jag själv skulle kunna drabbas av. Det är ändå så att den person jag i första hand måste kunna lita på är mig själv.
Att ibland ställa frågan "kan jag lita på mig själv" kanske inte är helt fel. Det måste uppenbarligen till några bromssträckor för människor som är på väg att bli ekonomiskt fartblinda.

En annan fråga som dyker upp i nuläget är:
- I hur många andra organisationer, företag etc. pågår liknande svindlerier? Kan det påstådda valfusket inom Moderaterna betecknas som ett liknande svindleri? Svindlerier som tillåts pågå just för att vi blint litar på de människor som uppbär toppositioner. Ska vi då inte kunna lita på dessa personer ? Jo visst, annars skulle tillvaron bli helt ohållbar. Att ständigt gå omkring och misstänka personer i sin omgivning skulle skapa en omänsklig miljö där ingen av oss skulle vilja leva.

Jo, jag litar på mig själv. Gör du ?