Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

söndag 6 november 2011

Pengajakt förblindar

Det skandalomsusade vårdföretaget Carema belönar sina chefer med bonus när dom lyckas göra vinst på att vanvårda de som bor på deras äldreboenden.
Carema skulle lika gärna kunnat heta Careno.

Att privata företag finns inom vårdsektorn är i sig inget konstigt. I många fall är denna nya konkurrens på ett tidigare monopolområde positiv och leder till så väl lägre kostnader som bättre kvalitet.

Nu ska kanske inte allt skyllas på vårdföretaget då det ju även finns en skyldighet hos den kommun som upphandlar att ha kontroll på vad man betalar för. Det räcker inte med att förlita sig på att personal eller boende och deras anhöriga slår larm om brister i verksamheten. Kommunen måste oxå ha bra rutiner för kontinuerlig uppföljning av sina verksamheter.Hela tiden stämma av det skrivna avtalet mot den verksamhet som faktiskt bedrivs. Att upphandla en tjänst innebär på intet sätt att man är fri från ansvar.

En risk när media beskriver vårdskandaler som denna är att gemene man bara läser in något negativt i privata alternativ. Privata alternativ som förstås eftersträvar en vinst. Så enkelt är det förstås inte. Det duger inte att säga, "det var bättre förr".

Nej, jag såg inte gårdagens TV-inslag i "Dokument inifrån".
Ja, jag tycker generellt illa om bonusprogram.

Grekisk maktkamp på sandlådenivå

Jag har svårt att helt släppa det grekiska dramat. Jag har förstås ingen lösning på situationen men ändå en massa synpunkter på vad som görs och inte görs.

Det som slår mig just nu är att trots att domedagen kryper allt närmare så ägnar sig det politiska etablissemanget i landet åt en intern maktkamp.

I den situation som nu råder så borde egna maktambitioner få stå tillbaka för omsorgen om det egna landet och dess invånare. Ny Demokratis (ND) ledare Antonis Samaras verkar ha som huvudlinje att säga nej till allt som Pasok och Papandreou föreslår. ND vill ha ett nyval till stånd. Papandreou å sin sida verkar villig till eftergifter men bara om ND ger garantier för att rösta ja till räddningspaketet.


Även om Pasok och Ny Demokrati antagligen är överens om att räddningspaketet måste antas så låter man det taktiska maktspelet och partitaktiken gå i första hand.
Här kan vi tala om låsta positioner. I stället för att agera statsmannamässigt så väljer man att befinna sig på sandlådenivå. Att detta beteende går ut över det grekiska folket synes man strunta i.

Vägen mot avgrunden blir allt tydligare. Risken är att det finns mörkare krafter med maktambitioner som kliver in i handlingen.