Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

lördag 31 augusti 2013

Surströmming

Röda Ulven smakade utsökt. Jag köper fileer då jag
som "enarmad" inte kan rensa fisken.

I går var det dags för en av årets många högtidsstunder. Surströmming. Det är bara jag i familjen som äter denna delikatess. D valde igår att äta smörrebröd då hon gick till bords med mig. Det innebar att hon ändå fick njuta av /utstå doften. Jag åt denna gång
Röda Ulven som jag valt då den blev bäst i ett test  utfört av Örnsköldsviks Allehanda. Ett sånt test måste jag bara lita på för där uppe i surströmmingens hemland,  mina barndomstrakter,  vet de hur surströmming ska smaka. Jag kunde konstatera att jag gjort rätt val då den smakade utsökt och oxå var mjäll och fin i köttet.
 
Här kommer D med godsaker. Nelson
vill som alltid vara med.

Burken är öppnad och väldoften sprider sig.
Mmmmmmmmmmmmmm!
 
D valde smörrebröd denna gång.
 
 Surströmming med tillbehören på plats. Bara att hugga in.

fredag 30 augusti 2013

Livsförlängande insatser

Den här sommaren har varit gynnsam på många sätt. D har förutom lyckat odlande ägnat mycken tid åt olika typer av underhållsarbete. Bl. a. har alla trappor och trappräcken fräschats upp. I går var det dags för grinden att få sig en omgång.

Det känns bra att veta att vi på detta sätt ser till att förlänga livslängden på dessa snickeriarbeten. Att det dessutom ser snyggt och prydligt ut är förstås inte helt ointressant.

Nästa sommars stora underhållsinsats blir en total översyn av växthuset. Slipa, tvätta, kitta, måla.

Apropå framtid. I kväll ska jag äta surströmming. Tänk om det fanns en doftfunktion på bloggen. Nej, det var inte snällt tänkt. Jag ser i vart fall fram emot dagens middag. I växthuset förstås. D har provat surströmming några gånger men inte fastnat så i kväll väljer hon smörrebröd.


D börjar med slipning och tvätt. Därefter grundbehandling
och slutligen målning. Grinden är sedan som ny
och så härligt välkomnande som den ska vara.

onsdag 28 augusti 2013

Slut för i år

                 Utslagna.


Vidare till semifinal.
 
 
Ja, för Indianerna från Kumla är årets säsong över efter det att man lyckats besegra Smederna från Eskilstuna med bara 2 poäng i gårdagens kvartsfinal i SM-slutspelet i speedway. De hade behövt vinna med 4 poäng. Indianerna som i år siktade på SM-guld.

Nej då, jag är inte särskilt bedrövad över detta eftersom speedway är en sport jag vare sig förstår eller gillar. Det utvecklade jag i ett inlägg för ett år sedan och jag har inte blivit klokare på denna sport sedan dess. Jag gillar för övrigt inte någon typ av motorsport. Trots att jag är uppväxt på bensinmack (Shell).

Däremot kan jag gilla speewayfolkets oförtrutna kämpande. De ger aldrig upp. Nu skakar man av sig dammet och så är det pang på nästa säsong för Indianerna. Jag tycker ändå att det ska bli intressant att följa hur de formerar nästa års lag och om målsättningen även nästa år är SM-guld. Även om jag inte gillar speedway så är jag alltid intresserad av att följa hur människor i olika sammanhang tänker och agerar. Hur ledare och grupper fungerar, eller inte fungerar.
 
Även om vi har indiansommar just nu så är det inte heller i år Indianernas sommar.

tisdag 27 augusti 2013

Själen sitter inte i kostymen

Två år tog det att kläcka dessa ideer.

Det skandalomsusade vårdbolaget Carema  byter namn. Då kastar man av sig den smutsiga byken och tar på sig nåt fräschare. Man vill ha en nystart där inte företagsnamnet hela tiden kopplas samman med något negativt. Varje dag ska räknas. Räknades inte varje dag på Carematiden? Det nya namnet är därför Vardaga. När man ändå är igång byter verksamheten för funktionshindrade oxå namn. Från Orkidén till Nytida.


Frågan är om det hjälper. Allra helst med tanke på val av nytt namn. Man har slitit med namnfrågan i två år och från 100 ursprungliga namnförslag kommit fram till det föga lyckade Vardaga.  Varför går mina tankar till Vårdaga?  Vad står Vardaga egentligen för? Nu är det upp till bevis.
Mitt förtroende för Carema är i vart fall fortsatt lågt. Även fast man byter kostym.

måndag 26 augusti 2013

Lättnad och lycka!

Sigge i mysposition.

Jag hade tänkt ha "Efterlysning" som dagens rubrik. Du ser vad det blev i stället.  Så mycket bättre.

Igår åt vi middag vid 16-tiden på uteplatsen bredvid glasverandan. Sigge var med oss där ute hela tiden. Han njöt i solen och jagade fjärilar över gräsmattan. Han såg ut att som vanligt njuta av tillvaron. Precis som det ska vara om man bor på Getingstorp.

När vi släckte för kvällen vid 23-tiden så hade Sigge inte kommit in. Vi ropade och ropade, men han kom inte vilket aldrig hänt förut. Jo, en gång stannade han ute men kom in när jag vid midnatt ropade på honom. 
Det var inte lätt att somna med Sigge ute och vid 3-tiden i natt vaknade vi och D gick ut med ficklampa och gick runt tomten och en sväng längs vägen ner till postlådan men ingen Sigge gav sig till känna när hon ropade. Minsta lilla ljud från Sigge skulle ha hörts eftersom det är helt stilla och tyst  här ute när klockan är 3 på natten. Vi försökte somna om men när klockan var 7 kunde jag inte vänta utan gick ner och ställde mig på trappan och ropade på Sigge. Inget svar, ingen Sigge.

Innan frukost tog jag elmoppen och åkte en sväng  i byn och ropade på Sigge som inte nånstans stod att finna. När jag kom tillbaka hem och svängde in mot huset fortsatt ropande på Sigge så får jag plötsligt se honom komma obekymrat släntrande över gräsmattan från andra hållet. Oj, vilken lättnad och jag ropade förstås till D att Sigge var tillbaka. uttryckte även hon stor lättnad. Vad Sigge kände vet jag inte, men han såg i alla fall smått sömndrucken ut när han gick raka vägen in i köket och ställde sig på sin matplats vid vedspisen och tittade uppfordrande på matte. När han smaskat i sig av mattes godsaker så var allt som vanligt igen.  Om än med en kännbar påminnelse till husse och matte om hur förgänglig tillvaron kan te sig. 

Huruvida Nelson märkte av denna uppslitande händelse vet jag inte men han kom i a f in i sovrummet några gånger i natt. Kanske för att kolla om Sigge som vanligt låg och sov i sin korgstol.

söndag 25 augusti 2013

Kräftor

Igår kväll hade vi kräftskiva med barn och barnbarn. Till skillnad från i fjol så åt även jag kräftor denna gång. Jag brukar föredra surströmming före kräftor. Men Alice hade klargjort för mig att hon inte ville sitta bredvid mig igen om jag äter surströmming. Då var valet enkelt. Det är klart att jag ville ha Alice som min bordsdam. Därför fick det bli kräftor även för mig. Eller rättare sagt kräftstjärtar eftersom det inte är gångbart att skala kräftor när man som jag är "enarmad".

Förutom kräftor så bjöds potatissallad med ingredienser enbart från egen trädgård, Västerbottenpaj, smakrika ostar och av D nybakat bröd. Allt detta nedsköljt med dryck efter eget önskemål. Vilket t ex för min del innebar  Estrella Damm öl, Skåne Akvavit och OP Anderson Aquavit.Som dessert blev det förstås hemgjord glass.

Ett uppskattat nytt inslag var det godisregn D och jag arrangerade. Mystiken kring detta lyckades vi behålla så nu har Erik och Alice nåt att fundera på inför kommande familjefester. Alice klargjorde dock att hon nästa gång ville att det skulle ösregna.

Det blev en härlig kväll tillsammans.

Alla på plats och festen kan börja. Nelson gladdes åt
att Sara och Per hade lilla Sally  med.

Skål och välkomna!


D hade dukat i växthuset.

Planteringsbordet fick tjäna som serveringsbord.


Dryckesbordet.

Dukat för att förenkla efterarbetet.

Kräftorna ligger förföriskt och väntar.


Erik och pappa Marcus tar för sig av godsakerna





Alice fick en lektion i kräftätandets konst.











fredag 23 augusti 2013

Finputsning

Veckan som gått har D och jag ägnat åt lite finputsning. Det innebär för min del gräsklippning och för D:s del bl. a. arbete med röjsågen.

När jag började klippa förra helgen så hade jag dock otur då vajern till styrningen på klipparen plötsligt gick av. Ratten bara snurrade runt utan utslag på hjulen så det var bara att låta klipparen stå då detta inte är något som jag själv kan åtgärda. När någon av våra trädgårdsmaskiner krånglar ringer jag till Ola på Sohlbergs i Fjugesta. En av de affärsidkare i Fjugesta som det är en fröjd att vara kund hos. Ola inte bara hjälper oss, han hämtar maskinen om den måste in till deras verkstad och kör den sedan åter till oss. Behövs inte verkstadsbesök så kommer han hit och lagar maskinen här hemma vilket skedde i tisdags med åkgräsklipparen. Härligt, för då kunde jag slutföra gräsklippningen så att allt är prydligt och fint inför morgondagens kräftskiva med barn och barnbarn.

Jag gillar doften av frodigt nyklippt gräs.

Jag gillar oxå att bara åka runt på elmoppen och
njuta av de nyklippta ytorna och mitt dagsverke.

D finputsar  längs vår vackra väg.

Ända upp till den övre parkeringen putsas det.
Vid grinden brukar vi ha tagetes och salvia, en härligt
gulblå kombination. I år vill inte salvian blomma.

Det ser välkomnande ut när allt är klippt.
Därför klipper jag även planen mellan grinden och logen.

 

torsdag 22 augusti 2013

Kloka husdjur

Hussar och mattar tillskriver ofta sina husdjur väldigt stor klokskap . Så även i vår familj.

Eftersom jag är halvkroppsförlamad så kan jag förstås inte gå ut med Nelson utan det är D:s uppgift. Nelson förstår mycket väl mina fysiska tillkortakommanden och hjälper till så att vi avlasta matte lite. Åtminstone inför måltider i växthuset.

D kommer ju alltid med famnen full av godsaker till dessa måltider och för att hon då ska slippa gå in en gång extra efter Nelson så har han och jag gjort en deal. Jag sätter på honom kopplet och sedan går vi sakta, sakta, ett steg i taget, nerför trappan till min elmoppe. Där fäster jag hans koppel vid moppen och sedan kör jag försiktigt ut till växthuset och Nelson lunkar snällt med  eftersom han vill vara med oss där ute i stället för att vara för sig själv.  Väl framkomna lossar jag Nelson från moppen och vi tar båda plats i växthuset och väntar på mattes ankomst.

När vi ska in igen efter måltiden tar vi samma tur i motsatt riktning. När vi då kommer till trappan ligger Sigge och väntar på oss.
Nelson och jag är redan på plats när D kommer
med korgen. Grekisk sallad, nygjord tzatziki
och nybakat bröd igår.

Nelson  har vant sig vid elmoppen.

Sigge ligger på trappan och väntar.
 

 
"Kom nu husse. Sigge och jag vill in".

 


















onsdag 21 augusti 2013

Efterlängtad post


Canasta, mandelmusslor & sirliga öron
Läsning för livsnjutare och alla som
inte ännu nått därhän.



Igår kom den. Med posten. Mitt exemplar av boken Canasta, mandelmusslor & sirliga öron. Min bloggvän Livsnjutarens författardebut. Tack Pär! Det föll sig så väl så att jag fick paketet direkt ur lantbrevbärarens hand då han just var i färd med att dela post när jag kom susande med elmoppen ner till soptunnan. Belägen inte alltför långt från vår postlåda. Det är en speciell känsla att vara igenkänd av brevbäraren så att denne väljer att överräcka min post direkt till mig i stället för att opersonligt lägga den i vår låda.

Det blev en snabb hemfärd med elmoppen och snart satt jag nyfiken vid köksbordet. Med näst intill julaftonstindrande ögon öppnade jag paketet, beskådade boken, njöt av titeln och dess samklang med omslaget varefter jag försiktigt öppnade boken och började bläddra mig igenom den. Läsa den, det ska jag göra när jag är därtill förberedd, på en särskild plats och med något njutbart i glaset. Jag ser fram emot denna stund. Snart är den här.

Jag känner att min läslust är på väg tillbaka.

Även D vill känna på boken, bläddra i den, kort ögna igenom den. Hon blir förtjust av det hon ser och framför sin önskan att oxå hon ska få läsa den. Självklart får hon det.  Efter mitt  hastiga påseende kan jag konstatera att det här är en bok som mycket väl lämpar sig för två att "samtidigt" läsa då jag kan börja läsa den, lägga den ifrån mig  nån dag och sedan återkomma utan att ha tappat något.  Med glädje återkomma till stunder av vällust.

Då jag ännu inte börjat läsa boken så ska jag inte ge mig in i för mycket recenserande redan nu. Även om det är svårt eftersom det är en bok som talar till mig från första stund jag håller den i min hand.

måndag 19 augusti 2013

Sommar, sommar, sommar

Då och då vid den här tiden på året så dyker tanken upp.  Vilken tanke? Jo, den om att sommaren snart är till ända. Vad gör jag då? Jo, jag öppnar fönstret vid min datorplats, reser mig och blickar ut mot växthuset och dess omgivning. För att vara säker på att inte glömma hur det ser ut så tar jag några foton som jag sedan kan plocka fram under de mörka årstiderna. Även fast jag har några hundra liknande foton sedan tidigare. Bara för säkerhets skull. Det känns lugnast så.


Sköna bilder att lätta upp mörka höst-
och vinterdagar med.







fredag 16 augusti 2013

Inför badsäsongen 2014

Virket till pooldäcket väntar på behandling.
Du som ofta läser min blogg vet att vi håller på med ett poolprojekt. Vår gamla pool har rivits och förberedelsearbetet för den nya är igång. Detta innebär bl. a. att D med Sioo ska träskyddsbehandla allt virke  till pooldäcket . Tre strykningar inalles. Ett mastigt jobb som kräver sin kvinna.

1:a strykningen.

2:a strykningen.

Mindre än hälften kvar av 3:e strykningen.

Sista varvet på 3:e strykningen. Starkt jobbat!

Allt täcks igen efter att ha färdigbehandlats.
Nu kan snickaren komma och börja bygga.





















onsdag 14 augusti 2013

Snart dags att börja leva på minnen igen

Rubriken syftar förstås på  sommarens stundande avsked. Ett av skälen till mitt intensiva fotograferande i vår trädgård är att jag ska ha nåt att titta på och längta till under vinterhalvåret. Nu är det ändå inte riktigt slut på sommaren. Även om jag tycker att det är riktigt hurvigt att med elmoppen på mornarna susa iväg efter morgontidningen.  Tack och lov återstår högtidsstunder som kräftor och surströmming, så ännu är det inte riktigt dags att kasta in sommarhandduken.
Skira sommarblomster samsas fortfarande med smultron,
dill, morötter och potatis.

Salladen frodas obekymrad om att andra tider stundar.

måndag 12 augusti 2013

Grillkväll

Trots det ostadiga vädret igår så vågade vi oss på att grilla.  Det gäller att ta vara på alla tillfällen som ges. Det blev marinerade scampi och wokade grönsaker. Alla grönsaker från den egna trädgården.
Grilldags.

Wokade grönsaker.

D sköter som vanligt grillningen.

Nelson och jag sitter bredvid och tittar på.

Söndagmiddag i växthuset:
Marinerade scampi och wokade grönsaker.
 



söndag 11 augusti 2013

Frukost inne, frukost ute

Den senaste veckan har vi valt att avnjuta frukost utomhus. Igår blev det även en helgfrukost ute. Denna gång förstärkt med blåbär, plockade i Nalaviskogen i fredags.
Idag var det inte tal om utomhusfrukost. Regn och rusk satte stopp för detta. Är utefrukostsäsongen över nu?

 Härligt med blåbär till frukostyoughurten.


Sigge gjorde oss sällskap.

lördag 10 augusti 2013

I blåbärsskogen

Igår blev det en tur ut i blåbärsskogen med elbilen. Jag körde och D stod för blåbärsplockandet. Det var en ljuvlig utflykt. En ren njutning att på fina skogsbilvägar susa fram i total tystnad. Självklart hade vi fika med oss så det blev en välförtjänt fikapaus efter några timmar. Efter en sån skogsutflykt somnar man ovaggad på kvällen.

Vacker skogsbilväg.

Vem där tro?

Jo, D utrustad med bärplockare.

 Lycka är att hitta en orörd tuva, dignande av blåbär.

Chaufförsuppdrag i skogen kräver påfyllning.