Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

fredag 31 oktober 2014

Att bo på landet, höstlov och lite sånt

Ljuvlig vy genom köksfönstret. "Vår" rådjursfamilj på
frukostbesök.


Det här med att bo på landet tycker vi förstås olika om.  Jag kan inte tänka mig något bättre, men så är också jag i en alldeles speciell situation. När D och jag 2007, efter lång tids sökande efter det perfekta stället, bestämde oss för att våga ta steget från en sekelskiftesvåning i Örebro till Getingstorp så var vi övertygade om att det var rätt. Mera övertygade än vad många i vår omgivning var. Numera är det dock ingen som funderar på vårt beslut. Kanske beroende på att vi aldrig ett ögonblick uttryckt någon ånger över  beslutet.

Jag ska dock tillstå att jag innan vi flyttade hade sekunder av tvivel, men då jag litar fullt och fast på D i alla lägen så stärktes jag av hennes övertygelse och ev. tvivel var snart helt borta.  Du som läser min blogg vet att resten är historia och att jag tycker mig leva i Paradiset på jorden.

Därtill förgylls boende på landet av otaliga ögonblick av lycka då vi får känna oss som ett med naturen. Ett sådant ögonblick uppstod igår morse till frukost när "vår" rådjursfamilj ( se bilden ovan ) samtidigt frukosterade utanför köksfönstren. Extra roligt var då att våra barnbarn Erik  8 och Alice 6 var med.  De har höstlov denna vecka och är här hos oss i tre dagar. Så stadsbarn dom är så älskar dom att vara här ute och få uppleva lantlivet som alltid erbjuder något att göra. Inomhus eller utomhus.

Ett höstlov måste förstås innehålla lite andra spännande saker också. I förrgår var Farmor med Erik och Alice till Tekniska Kvarnen i Örebro där det arrangerades särskilda aktiviteter för höstlovslediga barn.

Idag blev det besök på Musikhuset i Fjugesta där barn fick prova gitarr, både el och akustisk, bas, trummor, keyboard mm. Baka matbröd med Farmor hanns också med och vid hemfärd fanns en påse med sagda bröd och godsaker från trädgården med i packningen.

Det blir aldrig tråkigt på landet.

Erik provar trummor.
Alice testar keyboard.




 




tisdag 28 oktober 2014

Sent omsider så .....



 Funktionshindret adhd har under 2000-talet ofta varit på tapeten och inte sällan orsakat oerhörda  känslosvall i debatten. Många strider har utkämpats och experterna har långt ifrån varit eniga om hur adhd-frågan skall hanteras. Någon total enighet finns fortfarande inte men tiden har ändå fört med sig att de värsta övertonerna dämpats.
Nu har ändå utvecklingen kommit så långt så att det ses som en samhällelig uppgift att bistå personer med detta funktionshinder. Jag blir därför väldigt glad när jag idag läser denna artikel i Svenska Dagbladet. Nu ställer sig fyra myndigheter,( Socialstyrelsen, Läkemedelsverket,  Statens beredning för medicinsk utvärdering  och Tandvårds- och läkemedels- förmånsverket ) gemensamt bakom en strategi för att fler barn och vuxna med adhd ska ges en möjlighet att få en bättre fungerande vardag. Just samverkan mellan myndigheter brukar annars vara ett problem när det gäller att ta till sig nya rön och verka för en gemensam positiv utveckling. Så oxå på detta område.

Så var det när jag 2001, några månader före min stroke, på allvar började min mission på adhd-området. Många var de myndigheter och andra som menade att adhd är "inte vårt bord". En inställning som gjorde det smått omöjligt att driva adhd-frågan. I stället för stöd och medverkan möttes jag av ifrågasättande och motstånd.

När jag 2002 kom tillbaka så smått efter min stroke, 26 juni 2001, så bestämde jag mig för att satsa på att driva adhd-utvecklingen framåt då en återgång till min chefskarriär inte var möjlig. Jag hade turen att träffa rätt personer att arbeta tillsammans med. Det nätverk vi skapade blev en faktor att ta hänsyn till och adhd- frågan började med tiden bli smått rumsren.

Nu när snart 14 år gått sedan mina första stapplande steg på området så verkar tiden vara mogen. Inget konstigt med det, allt utvecklings- och förändringsarbete tar tid.


söndag 26 oktober 2014

Nya läckerheter



Du, som återkommande läser min blogg,  vet att jag är en mycket bortskämd man. På helgerna når denna bortskämdhet sin peak. Då undfägnas jag de mest fantastiska måltider. Måltider som är sensationer både i smak och utseende, en fröjd för både gom och öga. Ofta sånt jag aldrig tidigare hört talas om. Igår var det dags igen!
Då bjöds jag på paneer med sesamfrön och gräddig spenat ( du hittar receptet på sid. 17). Vad är då detta? Ja, det ser du här nedan.  Den här rätten är helt underbar. Prova du oxå.

Jag hade förr en aversion mot indisk mat. Motstånd mot främmande mat bygger oftast på missförstånd och generaliseringar. När det gäller indisk mat så hade jag länge en föreställning att den alltid innehöll curry. Inte  min favoritkrydda. Mitt motstånd mot mat med mycket curry härrör från min barndom. Då bjöds vi ofta på söndagmiddag hos en faster . Det var oftast höns och curry och det lärde jag mig aldrig tycka om. Upplevelser i barndomen sätter spår som tar tid att sudda ut.

Spenat, nyss intagen från trädgården, på väg att bli
"gräddig spenat".

Egentillverkad paneer. Indisk färskost som är enkel att göra ,
men kräver planering och tid.

Den färdiga rätten ser enkel ut, men smakar ljuvligt.

Fredagens middag: Rödbetspaj
med fetaost.

Härligt krispig sallad direkt från trädgården.
Ringla lite Worcestershiresås och strö sesamfrön över
så får du lite extra piff.













fredag 24 oktober 2014

En tur i svampskogen

I onsdags hade D bjudit ut en väninna på en svamptur i skogen där hon och Nelson brukar ta sina långa promenader. Utrustade med var sin korg drog de till skogs och efter mindre än 2 timmar var de tillbaka med var sin rågad korg med härliga kantareller. Det blir en guldgruva att ösa ur under vintersäsongen.
 
 
D ser glad och nöjd ut med svampturen.

torsdag 23 oktober 2014

En lek med ord


schyst-politik-2014_anvand
Efterlyses! Hittelön utlovas!

Tittade på nyheterna igår, inför dagens budgetpresentation, där bl. a. regeringens jobbpolitik redovisades. T ex blir de 32000 traineejobben nästa år bara 3200.  Alliansens företrädare sågar förstås hela paketet.
Regeringens jobbpaket ersätter riktiga arbetstillfällen med åtgärder, anser den borgerliga oppositionen. Reformerna kallas av Annie Lööf för AMS-trams, av Göran Hägglund för hittepå-jobb och av  Jan Björklund för pysselsättning.

Magdalena Andersson tycker att regeringen fått överta "tomma lador" efter den förra regeringen, medan Erik Ullenhag menar att de kommer till ett,  särskilt i jämförelse med andra länder, "dukat bord”.

Så är då pajkastningen igång igen. Kom inte och säg att politik är enkelt. Eller ens alltid värd att tas på allvar .

onsdag 22 oktober 2014

Vinterförberedelser

Trädgårdssäsongen är nu definitivt över och D fixar till våra utemiljöer inför vintersäsongen. Men, jag misströstar inte. Om c:a 6 månader kan den första utemåltiden intas igen.


En buxbom är det senaste tillskottet till vår nya uteplats.


tisdag 21 oktober 2014

Det här med läslust

Avslöjande men seg.
Det här med läslust går verkligen i vågor för mig. Senast jag läste en bok var i februari. Möjligen är det vara så att läslusten kommer med höstmörkret.

I helgen var det dags igen så nu har jag äntligen läst boken "Mr Chance" av Niklas Ekdal och Inga-Britt Ahlenius . Den har legat och väntat i nästan 4 år. Den hade gärna fått ligga i 4 år till eller helt fallit i glömska då jag fick kämpa mig igenom den. Till yttermera visso avslutas boken med en  50-sidig bilaga på  engelska tryckt i ett ytterst svårläst  minitypsnitt. Bilagan utgörs av Ahlenius' slutrapport  då hon 2010 avgick som undergeneralsekreterare för FN:s internrevision. Nej, jag läste inte bilagan. Så kraftig var inte läslusten.

Att boken syftar till att odugligförklara Ban Ki-Moon, ibland kallad Ban Ki-who?", som generalsekreterare för FN går inte att ta miste på. Visst är han en sällsynt blek figur i total avsaknad av karisma, men om FN vore en så mycket effektivare organisation med en annan generalsekreterare är jag inte helt säker på. FN framstår för mig som en snårig organisation  märkt av korruption och nepotism med en försvinnande liten självständighet gentemot världens stormakter. En byråkratins högborg. FN har helt enkelt den chef  det förtjänar och stormakterna torde vara rätt nöjda med att Ban Ki-Moon inte gör alltför stora avtryck på den världspolitiska scenen. Han verkar själv rätt nöjd med att, i vart fall på papperet, vara en maktfaktor.

Sammantaget är boken ingen större läsupplevelse och även om den grundar sig på Ahlenius slutrapport så tycker jag att jag stundom läser skvaller och skitsnack. Som det dessutom är svårt att veta varifrån det kommer.

Boken blir förutom en svidande vidräkning med Ban Ki-Moon en hyllning till en av författarna, Inga-Britt Ahlenius, och inte minst till Dag Hammarskjöld som fortfarande har
hjältestatus i FN-sammanhang.

Ahlenius,  ibland kallad  ”Ms Fearless” för sitt ofta orädda arbete, var skälet till att jag köpte boken då jag länge tyckt att hon framstått som någon ovanligt rakryggad i offentlig förvaltning.  Hon blev ju också omstridd som generaldirektör för Riksrevisionsverket. Tveklöst hade hon som tjänsteman förtjänster som borde vara eftersträvansvärda för flera i liknande ställning men jag vill inte påstå att boken stärkte hennes aktier.

söndag 19 oktober 2014

Helgmåltider

På helgerna brukar D alltid bjuda på nåt extra till våra måltider. Jag tycker att det är spännande med nya smaker och maträtter och låter mig gärna överraskas av nåt nytt.

Fredagmiddagen bestod av en  D-pastarätt med  ugnstorkade tomater, spenat och mozarella.

Fredag.
 


I lördags bjöds jag på torsk med frasigt täcke, citronsåspalsternackspuré, haricot verts  och pressad potatis. Palsternackspuré var en nyhet för mig som smakade utsökt.

Lördag.

Söndagens middag blev något i vårt hushåll så ovanligt som  pizza som D köpte med hem då hon varit och lyssnat till ett föredrag om trädgård i Örebro. Hon planerar redan för nästa trädgårdssäsong och då är det ju bra att få nya tips och inspiration inför vad som komma skall.


Söndag. Jag orkar inte med mera
än en halv pizza numera.

Hatkärlek

och igen och igen och igen ..........


Jag tycker innerligt illa om TV-reklam, men ibland dyker det upp sånt jag kan ha fördragsamhet med. Den senaste Florareklamen gillar jag skarpt. Det beror inte på att jag gillar Flora. Nej, det beror på att låten "Love is all around" spelas. Den väcker härliga minnen eftersom D och jag tågade in i Boteå kyrka till den låten när vi gifte oss den 26 maj 2001.

lördag 18 oktober 2014

Lika barn leka bäst?



Det vimlar av olika typer av tester på nätet. Inte minst personlighetstester där jag får veta vem jag är. Som om jag inte redan vet det
D och jag gjorde nyss samma test och resultatet tycker vi stämmer bra med våra personligheter.

Jag är snäll, trevlig och glad. D är utåtriktad, galen och kreativ. Jag tycker att D oxå är snäll, trevlig och glad. Däremot är inte jag oxå galen och kreativ. Kom sedan inte och säg att lika barn leka bäst. 

 


 

 

fredag 17 oktober 2014

Slarv med ords betydelse

När jag inte har nåt intressant i min vardag att skriva om så kan det bli ett inlägg i någon pågående debatt. Så blir det idag. Om sedan debattämnet kan ha någon beröringspunkt med det svenska språket så blir det än mera intressant för mig.

 Garanti är för mig ett väldigt starkt ord. Ett löfte, en utfästelse om att vad som garanteras också kommer att infrias. En garanti är ingen vision, inget mål, utan ett faktiskt löfte om att "så här blir det".
 
Säga vad man vill om våra politiker, men modiga är de. För nog måste det krävas mod för att i politikens skakiga värld ge garantier.
 
Jag har tidigare skrivit inlägg om den s k vårdgarantin inom sjukvården som ska innebära att jag som patient är garanterad besök eller behandling inom 90 dagar. Min egen senaste erfarenhet av denna garanti är nästan dagsfärsk. Dessa 90 dagar blev i realiteten 377 dagar. 377 dagar från remiss i juli 2013 till läkarbesök drygt ett år senare. 
När jag väl kom till läkarbesöket, följt av operation 43 dagar senare, så har jag bara gott att säga om  bemötande och omhändertagande från den sjukvårdspersonal jag mött. Jag vill alltså  med detta inlägg inte framföra någon som helst kritik mot den faktiska sjukvården.
 
Nej, det jag vänder mig emot är dessa politikens quick fixes där man utställer garantier som sedan blir ogörligt för utförarna att uppfylla.

Den nya regeringen/Socialdemokraterna har nu utlovat en ny 90-dagarsgaranti
som innebär att arbetslösa ungdomar ska erbjudas jobb, praktik eller utbildning inom 90 dagar. Förutom att jag är skeptisk till att man klarar av att hålla löftet så är jag tveksam av  andra skäl. Risken är uppenbar att man på detta sätt gömmer undan en stor del av ungdomsarbetslösheten i olika typer av åtgärder / bidrag som blir en "konstgjord andning" i stället för att ungdomar faktiskt kommer närmare ett riktigt jobb.   I sammanhanget ter det sig särskilt märkligt att man samtidigt med denna garanti lovar att höja arbetsgivaravgiften för unga vilket knappast underlättar för ungdomar att få jobb. I vart fall inte i min värld.

Jag hoppas att jag har fel.


Den här typen av inlägg är inte roliga att skriva. Förutom dess negativa anslag så har de en tendens att  bli outhärdligt långa då jag känner att jag skulle kunna fortsätta att skriva om ämnet i all oändlighet utan att för den skull komma närmare ett tydligt, slutgiltigt  och fram för allt begripligt ställningstagande. Jag börjar då allt mera känna mig som en politiker och då är det definitivt dags att sluta.

Jag kan inte garantera att jag aldrig mera kommer att skriva inlägg liknande detta, men jag ska försöka att avhålla mig efter bästa förmåga.


       

                                                 
  


onsdag 15 oktober 2014

Pengar och idrott

 22:- för en VM-final. 260:- i dagens penningvärde. 


Idrotten har tenderat att allt mera styras av ekonomiska överväganden. Fotbollen är en av de sporter där det förekommer absurda summor.  Både vad gäller övergångssummor, spelarlöner, biljettpriser och kostnader för arenabyggen, t ex Friends arena. Detta har  medfört att publik och fans numera måste göra stora ekonomiska uppoffringar för att ha råd med sin favoritsport. En toppklubb som valt motsatt väg och "belönar" sina trogna fans är Borussia Dortmund.
Detta  innebär bl. a. att engelska fotbollsfans nu hellre reser en weekend till en match i Dortmund då resa, boende och biljetter inte kostar  mera än att gå på en match i Premiere League. Här är en lista över biljettpriser i PL.

I fotboll brukar man tala om f f a hemmapubliken som den "12:e spelaren". Frågan är hur långt klubbarna är beredda att gå för risken att tappa den "12:e spelaren".

tisdag 14 oktober 2014

Vardagslyx

Det är en alldeles speciell känsla att så här i bistra oktober fortfarande kunna hämta godsaker från trädgården. Från skogspromenaderna med Nelson brukar D dessutom ha med sig kantareller att njuta av till kommande måltider. Med därtill nybakat bröd och vackra blommor på bordet så kan jag inte önska mera.

Smått och gott från skog och trädgård.
 

Härligt med en höstbukett på
köksbordet.
 
D:s nybakade baquetter.
 
Mera trädgårdsgodis.
 


söndag 12 oktober 2014

Säsongsavslutning

Härligt med nyreparerad klippare.

För två veckor sedan var jag i färd med att klippa gräset för sista gången i år när åkgräsklipparen havererade. Efter att jag fått den reparerad så var det i fredags dags igen. Det fel jag råkat ut för gjorde att hela klippaggregatet fick bytas ut. Tråkigt förstås, men jag har haft klipparen sedan 2006 år så det får väl betraktas som rimligt med nån extra kostsam reparation under en så lång period.
Idag känner jag mig väldigt nöjd över att jag efter en del velande ändå bestämde mig för att  i fredags klippa de återstående 4 gräsmattorna då det regnat en del sedan dess och klippsäsongen nu nog definitivt är till ända. Men, om sju månader är det dags igen. Jag hoppas bara att jag då fortfarande klarar av att komma upp på klipparen. Skulle det krisa någon gång så har D i sommar tagit körlektioner så att också hon nu klarar av klipparen, så på nåt sätt löser vi det hela.

Det gick som en dans.
En glad och nöjd klippare.



 

fredag 10 oktober 2014

6 år av bloggande

Härlig oktoberbild från vår vackra omgivning.
En ständig inspirationskälla till mitt bloggande.


Idag är det 6 år sedan mitt första blogginläggBloggen har under dessa år blivit en trogen följeslagare och jag har funnit bloggandet både berikande och meningsfullt. 
Ett kortare uppehåll har det blivit, 17 juni - 5 juli 2012. Det har blivit 2230 inlägg under de gångna sex åren.

Från början hämtade jag det mesta av inspirationen till mina utlägg utifrån, från tidningar, TV  och andra bloggar.  Det tenderade dock att bli alltför mycket av klagomål, kritik och negativt laddade inlägg, vilket inte motsvarar min personlighet så därför har bloggen förändrats. Med tiden har den kantrat till en livsstilsblogg där jag skriver om vårt liv här på mitt älskade Getingstorp där negativ laddning är ett okänt begrepp.

När bloggen fyllde 3 år skrev jag detta inlägg. Egentligen skulle jag kunna upprepa det idag då känslorna är desamma.

torsdag 9 oktober 2014

Ett mörker

Ja, nog är det en dyster rubrik allt, men den tid vi nu går till mötes präglas mycket av just mörker. Ikväll, i väntan på fotbollsmatchen Sverige - Ryssland så dristade jag mig till att med min enkla kamera ta ett foto rakt ut i mörkret, i riktning mot den för ögat strålande månen. Det blir inte alltid som man önskar och just så blev det den här gången. Som du säkert förstår kommer jag aldrig att konvertera min blogg till en fotoblogg.

Varför då ett blogginlägg som detta? Jo, jag hade inget annat att skriva om. Därför blir det ibland inlägg som kan rubriceras som "ett mörker". Det behöver dock inte innebära att hela tillvaron därför är detsamma. Tvärtom.

Efter 1:a halvlek av matchen så trodde jag att även den skulle rubriceras som "ett mörker", men Sverige lyckades efter en, som jag tycker,  rätt ok insats bärga en poäng.
De två lyktstolparna vid rosenbersån t. h., 
stallyktan på garaget t. v. och
månen där ovan i splendid isolation.

måndag 6 oktober 2014

Nelson



Även en grådisig dag kan te sig vacker när
Nelson och matte är ute på promenad.
Fast blick.

söndag 5 oktober 2014

Soppans årstid

När hösten smyger sig på så brukar det alltid bli mera soppmåltider. Igår var en sådan dag. Då blev det en grekisk bönsoppa med lantbröd och väl kyld Retsina. Grekiskt så det förslår.

En rykande het Fasolatha med 
lantbröd och väl kyld Retsina.

lördag 4 oktober 2014

Trädgårdspyssel

 
När man har trädgård så finns det alltid nåt som behöver åtgärdas. Idag har D fått hjälp av vår  "Alltiallo" att lägga täckplåtarna på poolen och ta in reningsfiltret.
 
En takskiva på växthuset lossnade förra veckan men lyckligtvis hann D  upptäcka det i tid.  Hon hittade då på en fiffig lösning med att tillverka en klyka i änden på en planka så att skivan fick stöd och inte rasade ner och gick sönder. Idag har A säkrat alla skivor så nu behöver vi inte oroa oss för problem i vinter.
När plåtarna är pålagda på poolen 
är det definitivt stängt för säsongen.
 
D  säkrade den nedhasande takskivan med
en fiffig lösning.

 
Nu är alla takskivor säkrade.





fredag 3 oktober 2014

Filmkväll


Engelsk romantisk komedi från 1989 låter föga upphetsande.  Normalt ingen filmtyp jag kastar mig över. Ändå tittade vi igår på filmen Shirley Valentine.

Shirley är en medelålders hemmafru som kommer på sig själv med att tala med väggen när hon lagar sin mans middag, funderandes på vad som hände med hennes liv. Hon ser tillbaka på sitt liv och tycker sig ha tappat bort sig själv.  Det mesta har blivit grått och rutinmässigt och hon har blivit en dörrmatta för sin man och sina utflugna barn. Kort sagt, en förbannat tråkig tillvaro.

Men när hennes bästa väninna vinner en semesterresa till Grekland för två och bjuder med Shirley så börjar hon se världen, och sig själv, i ett helt nytt ljus. När Shirley väl kommit till Mykonos så bidrar tavernaägaren Kostas till detta uppvaknande.

Det är en rätt enkel film som i all sin banalitet ändå har mycket att säga om den engelska hemmafrun/mannen/familjen för 25 år sedan. Inte idag väl?  Jag kan tänka mig att många engelska män satte sin pint of ale i vrångstrupen när de sett filmen och därmed kanske också sig själva i spegeln.

En feelgoodfilm väl värd att lägga en torsdagkväll på.