Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

söndag 31 december 2017

Gott Nytt År!


Under årets julhelg har det inte blivit lika många foton tagna och inte heller lika många blogginlägg som tidigare år. Här kommer en resumé:

Julafton började vi med grötlunch för 13 personer och kvällen firade vi med Marcus,  Maria och barnbarnen Erik och Alice. 

Julklappsutdelningen har med åren blivit förändrad då antalet prylar minimerats i de julklappar som D och jag ger. Paketen innehåller numera "attgörasaker" till barnen och mera framtidsinriktade klappar till barnbarnen, t ex påfyllning på deras resp. ISK ( Investeringssparkonto). Erik och Alice tycker att det är jättespännande att se hur saldot växer.
Alice och Erik var nöjda med julklapparna.
Juldagen höll D och jag oss till traditionen och åt lufisk.
Dukat för lutfiskmiddag som D och jag alltid 
äter på Juldagen.

I förrgår kom Sara och Per med lilla Liv för julfirande. Liv hade så klart mest julklappar då hon bara måste få slita i snören och riva sönder papper. Det är ändå hennes första julfirande. Liv har förstås oxå ett ISK, men det dröjer väl några år innan hon, som Erik och Alice, börjar bry sig om årssaldot.

Dukat för gemensam pizzamiddag som vi önskat i
julklapp av Sara och Per.


Liv i julröd klänning.

Liv och Farmor testar julklappar.

I kväll  firar vi nyår här hemma med barn och barnbarn. Helt  fritt från pyrotekniska inslag

Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag Dig!




tisdag 26 december 2017

Julens cliffhanger


Tomtebesök på Getingstorp.
Så ska då julens cliffhanger, det fantastiska julaftonsbesöket, äntligen få sin lösning. Som bekant fick vi på Julaftonens morgon ett mycket oväntat besök. Nu kan jag avslöja att det var Tomten som kom ridande på sin häst och plötsligt stod nere vid grinden. Vilken fantastisk början på Julafton. 
Vem som var Tomten? Jo, det var Maria, en granne som bor nån kilometer bort i byn som tagit detta lovvärda initiativ och kom ridande på sin vackra och snälla häst för att önska oss en God Jul!


När nåt sådant händer så förstår du säkert att vi har det svårt med tankarna på att någonsin kunna lämna vårt Getingstorp. Nåt sånt här händer inte om vi bor i lägenhet i stan. Tack Maria för en oförglömlig början på Julen!


måndag 25 december 2017

Juldagsmorgon

Vi hade en jättetrevlig Julafton som innehöll allt som hör till, t o m Kalle Anka kl. 3, och lite därtill. Ja, det där överraskande besöket som jag skrev om igår. Det avslöjas i nästa inlägg, tror jag.
Marschaller förhöjde julstämningen, i a f när
mörkret kom.
Det var nere vid grinden gårdagens överraskningsbesök
dök upp.

söndag 24 december 2017

Julaftonsmorgon på landet

Nu på morgonen fick vi oss en riktig överraskning. Ett helt oväntat besök. Sånt som bara händer om man bor på landet. Jag hoppas att D:s bilder av besöket blev bättre än mina som tyvärr blev helt misslyckade. Besöket var utomhus och avståndet blev för långt för min "klena" kamera.  Närmare presentation av besöket kommer i senare inlägg.

Som du ser på mina morgonbilder här nedan så behöver jag inte längre fundera över det där med en vit eller grön jul.
Ingen julgran i glasverandan i år,
men ändå juligt.
Adventsstakarna i växthuset och stjärnan i gäststugan
antyder juletid.
Här finns däremot inte mycket som ger en vink om
Julaftonsmorgon. 
GOD JUL! GOD JUL! GOD JUL! GOD JUL! GOD JUL! GOD JUL! GOD JUL! 


 


lördag 23 december 2017

GOD JUL!

Vi ser ut att gå ännu en grön jul till mötes, men vad gör det när vi ändå går mot ljusare tider.
Minsann kommer inte ljuset där i fjärran.
Den senaste vita julen, 2015.
              En riktigt God Jul önskar jag Dig!


fredag 22 december 2017

Tack för tipset BP!

Artikeln i mitt gårdagsinlägg som ni inte kunnat läsa kommer här efter att BP tipsat mig om att kopiera och klistra in artikeln i sin helhet. Det var inte heller helt problemfritt, men förhoppningsvis är det nu läsbart för den som vill ta del av artikeln. Tack BP! Vilken tur att man har bloggkompisar när ens egen tankeförmåga ibland bara når till nästippen.
Här kommer artikeln:

Shellmacken ett minne blott – Birger var med från början: "Det känns vemodigt"









En epok går i graven.
Före detta Shellmackens lokaler på Remsle i Sollefteå jämnas med marken.
– Här jobbade jag i 15 år som verkstadskille och det är klart att det känns vemodigt när allting försvinner.
Birger Frisendahl jobbade i 15 år  i Shellmacken på Remsle. Nu jämnas den anrika mackbyggnaden med marken.
Det säger Birger Frisendahl, 88 år, med lågmäld röst när han besöker området där byggjobbarna arbetar för högtryck med att riva och så småningom sanera platsen.
– Jag fick jobb här 1964 direkt när macken var färdigbyggd. På den tiden var den riktigt stor i sitt slag. Det fanns ingen jämförbar bensinstation i det här området, berättar Birger vidare.
Det var familjen Arvid Eriksson, i folkmun kallad "Kardan-Arvid", som gick från en småskalig bensinstation i Näsåker till en ny toppmodern station som även inkluderade en restaurang.
Restaurangen Tre Snäckor var ett populärt besöksmål för framför allt många förbipasserade åkare.
– Det var inte familjen Eriksson som hade restaurangen utan det var fru Lundin som stod bakom den. Hon var även matmor på Vallaskolan, upplyser Birger.
Antar att det blev många måltider i restaurangen medan du jobbade där?
– Faktiskt inte. Jag hade matsäck med mig till jobbet i stort sett varenda dag, och när jag sedan flyttade in i en lägenhet på Linjevägen ett stenkast från macken gick jag hem och åt på lunchrasterna.
Birger Frisendahl var med när Shellmacken öppnade på Remsle på 1960-talet.
Birger Frisendahl, född och uppvuxen i Näsåker, hade erfarenhet av verkstadsjobb innan han klev in i lokalerna på Remsle.
– Jag hade jobbat fyra år på macken i Näsåker hos Arvid. Dessförinnan körde jag bland annat lastbil och taxi. Intresset för motorer har alltid funnits där.
Så här såg macken ut sista åren som Shell innan det övergick till st1.
Det var full trafik i verkstadslokalerna på Shell Remsle medan Birger jobbade där. Kunder som ville ha sina fordon reparerade eller servade strömmade in mest hela tiden.
– Och var man inte inne i verkstaden fick man springa ut och ta hand om kunderna som ville fylla på bensin. Det var inte självbetjäning på den tiden utan vi hjälpte kunderna att fylla på bensin.
Här låg verkstadsdelen där Birger i huvudsak tillbringade sin arbetstid.
– Ja, inte bara det förresten. Man torkade även av vindrutan, kollade oljan och lufttrycket i däcken. Det blev en mindre service av bilarna därute också, säger Birger och skrattar vid tanken.
Birger var oerhört omtyckt på sin arbetsplats. Både av ägaren och bland kunder.
– Det Birger inte visste om bilar var inte värt att veta. Han kunde fixa precis allt, berättar Steve Eriksson, son till den numera framlidne "Kardan-Arvid".
Under åren Birger jobbade på Shellmacken var det mycket som förändrades och det gällde inte bara bensinpriserna.
– När jag började hade vi väl tre bensinpumpar, och alla sköttes av oss som jobbade här. Men med tiden blev det fler pumpar, kunderna tanka själv och vi hade både kassatankning och sedelautomat.
Berit Smedman (tv) hade Shellmacken på Remsle i fem år tillsammans med maken Urban innan de 2001 sålde rörelsen till Rolf och Peggy Sjöberg. Foto: Stefan Sundkvist
Allt som allt blev det 15 år i tjänst som verkstadsmekaniker på Shellmacken för Birger Frisendahl. För när macken såldes 1979 slutade även Birger.
– Sedan blev jag vaktmästare för fastigheten Orren 6 (samma fastighet där Tidningen Ångermanland har sitt kontor idag reds anm) och där var jag i 20 år innan jag pensionerades vid 70-års ålder.
Nu jämnas byggnaden med marken, det som var din arbetsplats i 15 år, vad känner du när du ser detta?
– Vemod, det är synd att det försvinner. Det här har ju varit en populär samlingsplats för många människor under åren. Både de som bor i Sollefteå och för bilister som passerar platsen.
Efter att restaurangen försvann var det under många år en kombinerad bensinstation med bil tillbehör samt livsmedel. De senaste ägarkonstellationerna drev det som bensinstation, biluthyrning, café, spelbutik samt med lite livsmedel.
Men nu är det historia. I framtiden finns här bara en automatstation för bensin och diesel.
Här hade vi även en tvätthall, men nu är allt borta, konstaterar Birger Frisendahl.

torsdag 21 december 2017

Försök igen

I mitt tidigare inlägg idag så hade jag länkat till en tidningsartikel som tyvärr du som besökare inte kunnat läsa. Jag hade initialt samma problem , men prövade och prövade och till slut löste det sig. Gör oxå du ett nytt försök med adressen nedan.

http://www.allehanda.se/vasternorrland/solleftea/shellmacken-ett-minne-blott-birger-var-med-fran-borjan-det-kanns-vemodigt

Nostalgitripp

En klisterdekal från 60-talet.

Jag har i tidigare inlägg nämnt att jag är uppväxt på bensinmack. Häromveckan blev jag påmind om det då en journalist från Tidningen Ångermanland kontaktade mig och berättade att Shellmacken på Remsle, Sollefteå skulle jämnas med marken och han skulle skriva en artikel om det. Häromdagen kunde jag läsa artikeln om Shell Remsle, en mack som mina föräldrar startade 1964. Oj, så många härliga minnen som poppade upp. Särskilt roligt är det att återse Birger som jobbade som serviceman på macken. Jag minns honom precis som han ser ut på bilderna trots att han uppnått aktningsvärda 88 år.

Bild från 1964. Fr. v. min pappa Arvid, mamma Ilva 
och jag själv. Jo då, ibland hade vi vita arbetskläder.
I artikeln omnämns min pappa som "Kardan-Arvid". Varifrån kommer då detta namn? Jo, i sitt tidiga yrkesliv så körde han buss mellan Sollefteå och Örnsköldsvik. Det var en för alla fordon krävande sträcka med mycket kuperad terräng, inte minst över Gålsjöskogen. Min pappa hade oturen att under dessa turer knäcka några kardanaxlar och vips så hette han "Kardan-Arvid". Så minns jag i alla fall bakgrunden till att han i folkmun fick bära detta namn.
Tänk att det den 10 juli var 53 år sedan Remslemacken under pompa och ståt invigdes.

Naturligtvis omskrevs invigningen i VA,
Västernorrlands Allehanda.

måndag 18 december 2017

Gryttider

Så här i vintertider så förändras mathållningen något. Inte sällan bjuder D på en mustig gryta. Då ofta tillagad på vedspisen i stället för på Bertazzonin.
Härlig vegetarisk Boeuf Bourguignon bjöd D på igår.

söndag 17 december 2017

Sakta, men ändå fort

Sakta, sakta randas morgonen.

Sakta, sakta börjar det att bli allt mera vinterlikt. Kanske blir det ändå en vit jul. Bara en vecka kvar till Julafton och vad bättre är, bara fyra dagar kvar tills det vänder och blir ljusare igen.

Aldrig tidigare har jag upplevt att tiden fram till jul gått så här fort. Vad det nu kan bero på. Kanske är det vår nya livssituation som gjort att jag fått känslan av att tiden bara rusat iväg. Kanske är det så att när det är många nya tankar och idéer som ska hanteras så blir tidsupplevelsen annorlunda. 

När jag tittar ut på växthuset så längtar jag 
till sommaren.




tisdag 12 december 2017

Hoppingivande

I en värld som alltför ofta domineras av egoism, ondska och galenskap så kändes det befriande att igår titta på Svenska hjältar-galan.
Det inger hopp att möta vanliga människor som genom ett brinnande engagemang, utan egennytta, hjälper andra människor till ett bättre liv, en bättre framtid. Dessa hjältar som gjort och gör livsavgörande insatser och inte bara pratar om vad som borde göras. Där har vi alla något att lära.

Liksom Svenska hjältar så erbjuder lite snö
ljus i mörkret.


Hoppas att vår hallonhäck bär rikligt med bär nästa
sommar. Den gångna sommaren gav noll skörd.

onsdag 6 december 2017

Det var bättre förr, när Posten var Posten


Bildresultat för poste vs postnord
Posten vs Postnord.
Jag försöker alltid att hålla en positiv ton på min blogg vilket jag upplever bäst både för mig och mina besökare. Men, ibland går det bara inte och det finns  en trigger som tar priset. Triggern heter Postnord, en nog så viktig samhällsservice för oss medborgare. Nu är det dags igen. Jag har tidigare skrivit om Postnord, bl. a. härhär, här och här.  

Jag handlar oftast på internet. Både för att urvalet är stort och priserna gynnsamma, men inte minst för att  då oftast ingår frakt och  leverans hem till dörren. En nödvändighet för mig då jag är rörelsehindrad och själv vare sig kan åka runt i affärer eller hämta varorna på varudepåer eller utlämningsställen. Ibland köper jag frakten som en extra tjänst av ett fraktbolag och detta fungerar vanligtvis bra ända tills försändelsen passerat den svenska gränsen. Där tar Postnord oftast över transportansvaret och då är cirkusen igång.

Den transport jag köpt denna gång skulle levereras med vår lanbrevbäring igår. Detta hade jag överenskommit med Postnord Hemleveranser om vid telefonkontakt i fredags. När jag spårade paketet på Postnords hemsida kunde jag i förrgår läsa följande : "2017-12-04 09:20. Telefonaviserad, leverans av försändelsen kommer att ske enligt överenskommelse".  Alltså igår 2017-12-05.

Jag var hemma hela dagen igår, men ingen lantbrevbärare syntes till med mitt paket. När D vid 17-tiden gick ner till vår postlåda så fanns där gårdagens post vilket innebär att lantbrevbäraren varit nere vid postlådan, men uppenbarligen struntat i att åka upp till huset för att leverera mitt paket.

Jag spårade ånyo mitt paket på Postnords hemsida kl. 17. 30 och kunde till min förvåning läsa följande:
"2017-12-05 17.27 Hämtas hos PostNord, valt av mottagaren". 
Mottagaren är jag själv och jag hade beställt hemleverans just för att jag inte kan hämta själv. Jag undrar så klart vem som gjort denna notering på Postnords hemsida. Det måste rimligen vara någon som har tillstånd att göra noteringar där. Men, vem??? Allvarligt eftersom det är en ren lögn

Då valde jag att ringa till Postnord Hemleveranser där jag i fredags beställde leveransen. Jag hamnade i telefonkö strax före kl. 18.00 när handbollsmatchen Sverige - Tjeckien, 36-32, började. Bra av Sveriges damer att kunna vända matchen som dom började väldigt darrigt. 
Jag kom fram  kl. 20.30, strax innan CL-matchen Manchester United - CSKA Moskva, 2-1, började.  Bra av MUN att vända och åter en bra match av Lindelöf. Det kan behövas något trevligt att sprida tankarna på då tankar på enbart Postnord har en tendens att få min hjärna att koka. 

Vad fick jag då för svar när jag kom fram? Jo, att jag måste ringa ånyo idag för att boka ny hemleverans. 
Innan jag avslutade för igår skickade jag ett mycket bestämt och tydligt mejl till Postnords kundcenter i hopp om att det kanske skulle ta skruv. Inte konstigt att jag vaknade kl. 04.00 i morse med blandade känslor.

Fortsättning på gårdagens vedermödor: 


Igår kväll när jag ringde och blev varse att jag skulle behöva boka ny leveranstid så fick jag oxå ett telefonnummer dit jag skulle vända mig och få prata med någon ansvarig. Jag invände att det nog var fel ställe att ringa till då det var Postnords företagscenter, men jag provade i a f. Och visst var det fel ställe att ringa till med mina frågor, men det blev rätt ändå. Plötsligt fick jag numret till det ställe där min post lastas och körs ut från. Ett telefonnummer som jag flera gånger efterfrågat, men inte fått.

När jag ringde dit så visste dom vem jag var och vilken försändelse det gällde. Den hade ankommit nu på morgonen och dom skulle köra ut den till mig idag och oxå ringa och tala om när dom är på väg. Kan det vara så att mitt mejl igår kväll verkligen tog skruv? Viktigast är förstås att det löser sig och att jag i framtiden kan vända mig direkt till dom som lastar och kör ut.

Kl. 13.49 idag fick jag ett sms med en förfrågan hur jag hade upplevt leveransen av paketet som jag nyss fått.  Den frågan trodde jag aldrig att Postnord skulle ställa.  Så här mycket tid och kraft har jag dock inte råd att lägga på varje försändelse. Kan bara hoppas att det fungerar smidigare i framtiden. Men, slutet gott allting gott.

Har det då alltid varit så här med vår postgång? Nej, under de första åren vi bodde här så fungerade det utmärkt. Då var en av våra grannar i byn en av lantbrevbärarna och det var ett rent nöje att få post hemlevererad. Då kom posten dessutom på förmiddagen och inte som nu på sen eftermiddag. Det var bättre förr! När Posten var Posten. Innan Postnords inträde på marknaden.

Men, kanske har Postnord nu vaknat efter all svidande kritik och insett att det är vi medborgare som är deras kunder. Kunder som är nödvändiga för att ett företag ska överleva.

måndag 4 december 2017

Smakrikt

På söndagar brukar det serveras veckans fisk på Getingstorp. Igår blev det ett avsteg från detta då D i stället bjöd på en mycket innehålls- och smakrik kokos- och linsgryta.
Kokos- och linsgryta.

söndag 3 december 2017

Första advent

Första advent och dags att plocka fram julpyntet, i alla fall delar av det. I år ska vi dock vara lite återhållsammare, bl. a. ska vi för första gången avstå julgran.

Stortomten på sin plats vid vedspisen.
Han kommer alltid fram till 1:a advent.
Efter gårdagens pyntande bjöd D på en supergod paj.

Cheddarpaj med broccoli och paprika.

Välkommen till bords.

lördag 2 december 2017

Middag som stämmer till eftertanke

Gårdagens middag.

När jag googlade på gårdagens middag, grönsakswok med glasnudlar och cashewhummusså fick jag bl. a. ett antal träffar på mig själv, som t ex den här från Påsken förra året. Oj, så jag längtar efter att vi befinner oss i slutet av mars. En extra pikant sak med gårdagens middag var att D hämtade in morötterna och purjolöken från trädgården.  Tänk att skörda i egen trädgård den 1 december! Vid såna tillfällen känns det extra surt att någon gång nödgas flytta från Getingstorp. Än viktigare då att ta vara på varje dag vi får här. Det är vi rätt duktiga på.

fredag 1 december 2017

Decemberönskan.

December idag och 1:a Advent står för dörren. Det säger i alla fall almanackan, men jag ser det inte när jag tittar ut.
Nu på morgonen. Så här får det gärna se ut 
hela december. Ja, förutom på julafton då.